Tidningsarkiv
Här kan du ladda ner alla nummer av tidningen Sverigekontakt. Klicka på den tidning du vill ladda ner.
Göteborgsemigranten
Göteborgsemigranten
Ett projekt i emigrationshistoria
Riksföreningen Sverigekontakt grundades 1908 för att fungera som en länk mellan Sverige och utvandrade svenskar, för att dessa skulle ha hjälp med att hålla kvar sitt svenska språk och sin svenska kultur.
Utvandringen gick till många länder men helt dominerande var USA. Det var en lockande arbetsmarknad för fattiga svenskar. 1,2 miljoner män och kvinnor, dvs. 20 % av Sveriges befolkning för 100 år sedan, reste ut. Föreningen har skickat tidningar och böcker till olika platser i världen efter önskemål, och utvandrade besökare har kommit till kansliet i Göteborg för att hälsa på och prata om sina erfarenheter.
Den svenska emigrationen var det främsta skälet till att Riksföreningen Sverigekontakt grundades och kontakten med emigranter är fortfarande en del av verksamheten. Intresset för emigrationen ledde efterhand till ett forskningsprojekt kallat Göteborgs-Emigranten.
Göteborgs-Emigranten är ett samarbetsprojekt mellan Landsarkivet i Göteborg (arkivmyndighet och -depå för Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län), Historiska institutionen vid Göteborgs universitet, Göteborgs kommun (Göteborgs Stadsmuseum) och Sverigekontakt.
Projektets mål är att dokumentera och beskriva Göteborgs emigrations- och immigrationshistoria genom registrering av emigranter och immigranter, insamling av emigrantminnen samt intervjuer med Göteborgsemigranter m.m.
Projektet startades 1983 på Gunnel Bogärdes initiativ av Riksföreningen Sverigekontakt och Landsarkivet. Riksföreningen hade sedan 1908 drivit ett utlandssvenskt museum och till sitt arkiv samlat en rad dagböcker, brev och tryck rörande emigranter samt ägnat en stor del av sin verksamhet åt utlandssvenskarna. Landsarkivet i Göteborg och dess dåvarande landsarkivarie Gösta Lext lät redan 1959 påbörja personregistreringen av passagerarlistorna och alltsedan dess har Landsarkivet gjort stora insatser för emigrantforskningen.
Lokalföreningen i Göteborg driver också arkivarbete med gamla fotografier av emigrerade svenskar samt svenska byggnader och andra miljöer utomlands, samt intervjuar samtida återvändande svenskar om deras levnadshistoria och erfarenheter.
Lützenfonden
I vår förenings uppgifter ingår att vårda svenska minnesmärken i utlandet och att i vårt arkiv bevara lämningar av svenska aktiviteter i främmande land. Vi samarbetar nära med Stiftelsen Lützenfonden, som har till uppgift att bevara minnesplatsen i Lützen samt att vårda Gustav II Adolfs minne. De senaste åren har föreningen samarbetat med Lützenfonden i uppförandet av ett museum om slaget och dess offer.
Redan på 1600-talet förknippades ett litet flyttblock på slagfältet vid Lützen med Gustav II Adolfs minne. Stenen ansågs markera platsen där konungen stupade den 6 november 1632. Protestanter från hela världen vallfärdade till minnesplatsen där stenen fortfarande intar en central plats. År 1832 firades 200-årsdagen av slaget och det ledde till att en gjutjärnsbaldakin sattes över stenen. Högtidlighållandet av kungens dödsdag blev en årlig tradition.
1907 byggdes på svenskt initiativ ett kapell på minnesplatsen. Det bekostades av donatorn Oscar Ekman och kända svenska formgivare deltog i arbetet: arkitekten Lars I. Wahlman och konstnären Olle Hjortzberg. Eldsjälen på svensk sida var prosten Per Pehrsson i Göteborg. Han var också aktiv i Riksföreningen Sverigekontakt, och då Lützenfonden grundades 1931 etablerades ett nära samarbete mellan de båda organisationerna. En vaktmästarbostad i form av ett timmerhus från Dalarna restes på minnesplatsen 1932 och ett museum i samma stil byggdes 1982. År 2007 högtidlighölls både 375-årsdagen av Gustav II Adolfs död och 100-årsjubileet av kapellets tillkomst.
